Sandy

vilken dag det blev! när jag vaknade imorses trodde jag verkligen inte att den här dagen var något att hurra för. jag hade ingenting planerat alls. inte heller några idèer på vad jag skulle kunna tänkas göra. trots att solen sken ute och det verkade bli en skön dag så kändes det inte alls som en höjdare. men jag tog mig samman och gick upp. duschade, städade (oerhört välbehövligt), lagade mat och gjorde matlådor. än så länge helt i fas med vad som kändes rimligt för dagens mått av ordinaritet.

men sedan vände det :)

efter maten gick jag ut till grannarna som var i trädgården. frun i huset var borta och karn stod och slipade utemöblerna medans den underbara lilla bebisen märta låg i vagnen. hon hade vaknat och jag tog upp henne. solen sken, det var varmt, jag var ledig och hade en bebis i famnen. fantastiskt! :) gick omkring lite med henne, tog en hel del riktigt fina kort, vaggade henne lite i vagnen och gullade rent allmänt.
då ringer min mobil, det var rebecka. -"hejföljerdumedtilltrollhättannu? -ja! - okej jag kommer snart, hej".
rebecka kom, höll märta medans jag gjorde mig iordning. vi hade siktet inställt på strandgatans uteservering, men oj vad det var knökat där! grymt mycket folk, så då gick vi och satte oss nere på bryggan vid kanalen och pratade bort några timmar i solen :). det var riktigt fint! tack!

direkt efter att jag kommit hem från trollhättan bestämdes det hastigt och lustigt att det var hos lisa man skulle tillbringa lördagkvällen. och vilken kväll! massa snack, promenad, ännu mer prat, hallonpaj och... mer prat :).  det var också riktigt fint! :)
när det var dags att gå hem därifrån (kl för sent) så fick jag sällskap av simon i telefon. det är alltid mycket lättare att gå ensam hem genom stan när man har någon som håller en sällskap.. så tack för det! :)

summa sumarium: en perfekt dag! :)