Sandy

jag hade precis gått upp och vankade runt i min pyjamas bland kartonger, dammsugare och annat allmänt bös i min lgh när det knackade på dörren. jag tittade ut genom kikhålet och ser att det står en ung kille på trappan. say what?
jag börjar låsa upp dörren samtidigt som jag tar ner håret från nattfrisyren med ena handen och konstaterar snabbt i spegeln att jag verkligen ser nyvaken ut. ska jag skita i att öppna? nä, han har redan hört mig.

oookej, here we go. tar ett djupt andetag, håller in magen och försöker se söt ut = ler ansträngt när dörren öppnas. ni kan ju tänka er hur det såg ut?
så iaf,  på trappan står en kille, ca 18/19 år, och håller i två stora balar hushållspapper. han ler lite förläget när jag öppnar dörren och säger något i stil med:
-"hej" varpå jag svarar: "ja, godmorgon säger jag" (han skrattar och fortsätter) "jag ska leverera det här till nygatan 24 B, men jag hittar inte det och det här är ju 24. är det du som har beställt?" jag svarar:
-"nä, det är det inte, men det kanske är till kyrkan? dom brukar beställa sådant, fast dom har nummer 22. jag vet inte om det är någon där nu, men du kan ju knacka på och om inte någon öppnar så har jag nyckel".
-"ja okej, jag testar då. tack. hejdå" säger han och tittar på min underliga utstyrsel och jag försöker låtsas som om jag alltid ser ut såhär samtidigt som jag ursäktar mig med hela kroppspråket. lyckat sandy, lyckat.

jag stänger dörren och tänker att ja, nu gjorde jag nog hans dag iallfall. kul att man kan glädja sina medmänniskor så lätt. men jag hinner också tänka hm, tänk om han kommer tillbaka, det är nog bäst jag byter om. eller, hur långt hinner jag byta om? och hur kul ser det ut på en skala om han efter 20 sekunder kommer tillbaka och jag står här i andra kläder? så jag rycker upp dörren till badrummet, på med tunikan som jag hade igår, upp med håret i en knut och då knackar det på dörren igen. jag öppnar.
han tittar på mig och ser att jag har bytt kläder och skrattar (tack). han säger:
-"det var ingen där, kunde du låsa upp?" -"javisst säger jag, hämtar nyckeln och går ut och låser upp. ser att han ser alla mina kartonger och skit inne i lgh och ursäktar mig med att jag håller på att flytta. "jo, jag ser det" svarar han.

sedan går vi ut i kyrkan, jag låser och vi säger hejdå varpå han småskrattar en sista gång.
och jag har fortfarande inte bestämt mig om han var generad eller road.

men kul var det iallafall :)