Sandy

oh, Gud. som du söker mig vill jag söka dig.
lär mig vandra dina vägar
lär mig gå dit du går.

predikan i söndags handlade bla om att Jesus är den mest normale kristne...
det är tungt!

det predikas och pratas ofta om hur vi som kristna skall leva som goda förebilder,
göra goda gärningar, klä de nakna och mätta de hungriga,
slösa med kärlek och se varje människa.
men kan inte vem som helst göra det? jo.
vem som helst kan göra goda gärningar och slösa med kärlek.
det är därför inte det som skall utmärka oss, vi som känner Gud.
att leva som en god människa är nog så viktigt och värt att sträva efter,
men om vi vill leva i Jesu fotspår och vandra hans väg är inte det det enda som gäller.

vi skall också vara med och bana väg för tecken, under, helande och mirakel!
att leva som Jesus gjorde innefattar även det.
att han är den mest normale kristne sätter våran standard.
men det är skönt att veta att vi i oss själva inte behöver eftersträva fulländning,
nu när vår standard är att vara normala kristna, även fast definiering ändras.
så som vi söker Gud, så möter han upp oss.
det är befriande att veta att det är han som har makten och fulländningen.
och  det är bara för oss som det finns en gräns mellan det naturliga och
det övernaturliga.
för Gud är allting möjligt.