Sandy

för ingen människa är en ö. alla kommer vi någonstans ifrån. alla är vi någon, formade utefter arvet och miljön.
vi kan leva våra liv som om vi inte behövde någon och med det ge oss rätten att endast utifrån vårt eget synsätt sätta regler i våra relationer. som om vi är världens mittpunkt. som om vi är mallen som utomstående skall anpassa sig efter. men en relation har alltid en till medverkande, en motspelare, en annan pol.
alltför många gånger har man hört diskussioner på temat "du borde fatta att när jag är sån här skall du inte...". som om det är vi som bestämmer. som om det är vi som är huvudpersonerna i andras liv.

men ingen människa är en ö. vi länkar obönhörligt, motvilligt, glädjande, beslutsamt, resignerat, tacksamt in i varandras världar utan att vi ens behöver lyfta ett finger för att påverka det. är du född så har du gjort en skillnad. är du född så har du förändrat historiens gång. och det är inget du kan göra åt det.
känns det jobbigt, blev bördan tyngre? eller blev du glad och styrkt?
oavsett reaktion så kvarstår faktum att vi inte kan, i trotsig iver, göra oss fria från andra människor och tänka att våra beslut inte rör dem. för det gör de.
men allt för ofta tar vi oss rätten att bestämma villkoren utifrån våra egna känslor och helt enkelt bortse från det faktum att allt vi gör påverkar. vi låter oss själva leva i en medveten förnekan om våra kopplingar till andra.

som om vi är en ö.