Den oundvikliga makten?

Spexar'n.
"Mitt största problem är att mina problem är så små att de knappt kan kallas problem. Men de gör lika ont för det, så sjung med!" /Snook
Tänk så mycket världsliga ting det finns att bekymra sig över. Som skjuts, som pengar, som jobbtimmar, som.. ja.. som allt världsligt. Jag önskar verkligen av hela mitt hjärta att jag skulle kunna leva oberoende av dessa saker! Oberoende av pengar. Nu pratar jag inte om att vara ekonomiskt oberoende, utan att leva som att pengarna inte är det viktigaste i ens liv. Att det inte skulle vara pengarna som man utgår från i vardagen. För det är det i allra högsta grad nu. Mamma har sagt att det är en oundviklig del i att bli vuxen på riktigt, att inse hur stor roll pengar spelar i livet oavsett om man vill det eller inte. Men jag vill det inte! Och det är inte i trots, jag önskar så att jag så småningom kan få leva mitt liv som att pengar inte är centrum. Men det finns många som vill krossa den drömmen. Som vill få en att inse att man inte kan leva i en naiv bubbla. Men tänk om jag vill göra det då? Tänk om det faktiskt är värt det i slutändan? För om man slutar att hoppas och önska sig ett bättre och friare liv, vad har man då framför sig? Vad skapar man för framtid då? Jag vill inte nöja mig, slå mig till ro enbart för att det är det säkraste alternativet. Jag vill eftersträva min dröm och mitt hopp om livet! För om det togs ifrån mig, vad skulle jag ha då?
Kommentarer
Trackback