Sandy

Joakim i somras. En fantastisk dag vid Vänerns kant tillsammans med han och Maja.

13:34 Joakim: Hur kommer det sig ibland att man känner sig otillräcklig undrar jag, att man liksom är "fel". Inte så att man kan sätta fingret på det, men liksom som att man kommer ihåg att man hade så mycket mer energi och mer att ge, men det försvinner någonstans. Kanske är det att bli vuxen.

13:38 Jag: Att man sugs in i sitt eget liv så mycket? Det blir liksom inget över till allt det som man brann för förut. Man börjar märka att den praktiska sidan av livet tar så mycket större plats än man trodde. Och på samma gång som man avundas dem som fortfarande kan leva utan förbehåll och gå dit vinden för dem, så tycker man egentligen (i smyg) att det faktiskt är dags för dem att växa upp, att ta sitt ansvar. Men det säger man inte högt, för då märker man än mer hur man har blivit precis som de man lovade att man aldrig skulle bli som.

13:40 Joakim: Hahahahahaha precis så!!!! Men kan de leva som vinden för dem, eller är det bara en illusion som vi projicerar på dem?

13:45 Jag: Man har ju alltid en illusion av hur andras liv ser ut. "Alla andra" är en väldigt stor kategori och de har ofta allt det där som man själv vill ha. Men jag tänker att ett sådant "fritt" sätt att leva blir väldigt begränsat. Man har inte så stora valmöjligheter som man tror. Rent generellt så står ju tid i relation till pengar. Har man tid att göra allt som man vill så har man antagligen inte pengarna till det. Och har man pengarna så innebär det att man jobbar för mycket för att ha tid över till det som man egentligen vill göra.

[...]

13:52 Joakim: Ja, det förstås. Och det är väl så att det som sås i det förgängliga på något sätt försvinner och det som sås i det eviga består.

13:53 Jag: ...precis. Tack att du påminde mig om skillnaden.

13:54 Joakim: Men det är ibland svårt att se var Gud leder vidare när man har en tydlig föreställning om hur man tycker att det borde fungera.

13:55 Jag: När man har sin föreställning om hur det praktiska livet skall vara. När man har sugits in i "vuxenheten" och undrar vart ens tidigare liv tog vägen. När man har stagnerat.

13:59 Jokaim: Haha, ja. Men är det rimligt att man som 24, 27-åring funderar över sådana ord? Stagnera liksom. Vi har ju precis börjat leva.

14:00 Jag: Haha ja. Rimligt vet jag inte joakim, men uppenbarligen så gör vi ju det. Fast än mer än stagnation så kanske vi känner en frustration över hur världen, attityd, värderingar och livet börjar att te sig. Är det så här det kommer att bli? Hur kom det sig att det blev såhär?

14:09 Joakim: Typ så...man kommer liksom på sig med att man sätter sig själv i första läget ofta.

14:09 Jag: Ja!

[...]

Sådana är vi.

Posing on the outside, partying on the inside.

Yes, yes, yes och yes! Förra veckan var jag på arbetsintervju för ett sommarjobb på Öxnehagas servicehus och idag gick jag bredvid/provjobbade om man så vill. Det gick jättebra! :) Jag har ju saknat själva vårdarbetet en del och det var väldigt roligt att vara tillbaka. Fick intrycket att de var väldigt nöjda med mig, mest för att de sa det haha, och det verkade stämma, för när passet var slut fick jag papper att skriva på haha! Så amen och halleluja för det!
Dessutom har jag fått en till intervju nästa vecka som jag ska gå på, så jag har inte riktigt bestämt mig än. Men jag trivdes verkligen bra på servicehuset!

En underbar, sliten gammal plåtburk.

På hötorget i Stockholm fyndade jag denna vackra burk. Den åttonde i samlingen haha. Man kan aldrig få nog av fina gamla plåtburkar! De gör förvaringen så mycket snyggare. I en har jag tillexempel alla sladdar till mobil, kamera och iPod. I en annan finns det påsklämmor och kakformar. Praktiskt och snyggt :).

Kul att så många hittade till bloggen idag!

Vårt nya surroundsystem blir fixat.

Jag har fått ett surroundsystem till TVn! Pappa tyckte det var dags att skaffa nytt och jag tog tacksamt emot det gamla haha. Allas vår vän Kribban gjorde en hjälteinsats och installerade alltihop igårkväll. Filmen som fick inviga det nya ljudet var Happy Feet, klockrent! Att ha en högtalare bakom sig och flera framför sig gör verkligen enorm skillnad i ljudbild och från och med nu kommer jag vara mycket mer lättskrämd än innan när något plötsligt dyker upp...

På plattan. "Where all the cool kids hang out"

Hemma efter en fin helg i Stockholm! Ikväll blir det film med vänner i Jönkan, precis som det ska vara :).

Bilder från brunchen med panelsamtal i Korskyrkan i förmiddags.

Idag har vi spenderat sammanlagt 8 timmar på stan. Det började med en fantastisk god brunch i Korskyrkan och avslutades med massa tunnelbaneåkande och mathandling. Däremellan hanns det med en hel del shopping (inga direkt roliga eller speciella grejer, mest nödvändigt bös), thaimat och mängder med "turistfotande". Så massa fler bilder från min weekend i Stockholm kommer senare! Mina intryck är än så länge för virriga för att jag ska ha kunnat skapa mig en bild utav stan, men det är ändå kul att skaffa sig fler erfarenheter i vuxen ålder av ett ställe!

Snygga Rebecka, från två håll. Våffelbakning på ungdomssamlingen.

Nu ni haha! Rebecka kommer vara med i de flesta inlägg framöver från Stockholm :). Än så länge så har vi det riktigt härligt i Hufvudstaden och ungdomssamlingen ikväll var väldigt trevlig, med våffelbakning och allt. Att man däremot aldrig lär sig att ta lagom med grädde på våfflor är ju en annan sak... Grädde kan verkligen bli för mycket.

Förutom ovanstående oerhört intressanta åsikter så har jag fotat som en tok idag. Varje händelse måste dokumenteras från minst tre vinklar haha. Man vet ju aldrig när man kommer till Stockholm eller åker tunnelbana nästa gång! :)

Idag åt jag en jättegod kycklingsallad med tzatziki till. Jag uppskattar verkligen att köpa mat ute ibland, det händer inte ofta, men det är så gött.

Varför har vi så svårt att visa tacksamhet? Är det för att när vi ger ett tack visar vår sårbarhet genom att ha tagit emot något av en annan människa? Vi har inte tillgodosett våra behov helt själva och har därmed satt oss "i skuld" till någon annan? Ingen människa är en ö och ensam är inte stark. Vi behöver varandra, vi måste behöva varandra. Vad vore det för liv annars? Men om vi inte visar tacksamhet och/eller uppskattning gentemot de personerna som från och till hjälper oss genom livet så kanske vi till sist står där ensamma. Det var ingen som orkade längre. En stark vilja tar en människa långt, men inte hela vägen. Finns det inget som gör mödan värd i slutändan så är det ohyggligt svårt att motivera kraftansträngningarna. Relationer handlar om ett ömsesidigt givande och tagande. Tar en bara emot vad den andra ger så... ja, ni fattar vad jag menar. Att visa tacksamhet är nödvändigt, livsnödvändigt kanske tillochmed.

Vackra Emmeli i solen på Wayne's igår.

Idag har inget intressant hänt. Jag har pluggat hela dagen. Har än så länge skrivit en sammanfattning om King James liv och leverne på 500 ord till Cultural Studieskursen och skall alldeles snart påbörja ett tal på 10 minuter som jag ska hålla imorgon om... något. Det återstår att bestämma haha! Tror att det kan bli något om Queen Victoria och romantiken. Men man kan aldrig riktigt veta vart det slutar.

Sandra anno sommaren 2010 vs. Sandra sommaren 2011.

Idag botaniserade jag bland mina vinter- och vårskor. Öppnade min magiska kartong där ett par sprillans nya, kritvita Converse har legat och väntat på mig sedan förra åretes rea. Vilken känsla! :)
De senaste veckorna har det vimlat av folk på stan som har tygskor på sig, men jag har inte riktigt känt att det har varit dags än. Jag gillar att ha det varmt om fötterna haha. Men nu så, nu så! Nu smäller det.

Vill ha vår och sommar nu! Foto från i midsomras.

"Ett säkert vårtecken är att deklarationerna börjar trilla ner runt om i Sveriges brevlådor".
"Imorgon kan det bli upp emot 15 grader i Småland."
"Idag är det vårdagjämningen och natten är lika lång som dagen. Nu vänder det!"

Ja, nu hoppas vi att det vänder! Våren, snälla kom!

Hallonmousse till efterrätt!

Vi har en stor inglasad balkong på nedre våningen. Tyvärr är det morgonsol men utsikten är strålande ändå.
Idag var det säsongspremiär för att äta "ute" på balkongen! Inget fancy, mjölkstuvade makaroner och falukorv, men det var hallonmousse till efterrätt, och det är ju alltid gott! :)
Med solen så återvänder livet ute, lite så som det ska vara.

Österängen, Huskvarna och Vättern.

Trots all nyfallen snö så gör solen att allt känns så mycket roligare och lättare igen. Jag är dessutom såpass pigg och alert att jag försöker sätta mig in i skolarbetet, men det går väl sådär. Att läsa två intensiva delkurser samtidigt är INTE en höjdare, det är inte heller något som jag har valt själv, kursen är sådan. Men jag rekommenderar det inte!

Ikväll har jag iallafall beslutat mig för att gå ut och träffa folk. Fyra dagar inomhus är mer än nog (speciellt när solen lockar så). Det är ett jippo i vårt älskade Fjällstugan och jag känner att det är ett ypperligt tillfälle att anse sig själv tillräckligt frisk för haha. Någon fördel skall det väl vara med att vara vuxen tänker jag! Så bortsett från att betala sin egen elräkning, få besked varje år om hur mycket man har sparat ihop till pensionen och komma ihåg att köpa toalettpapper så anser jag mig även tillräckligt kompetent för att avgöra när jag är frisk :).
Men ja mamma, jag kommer att ta det lugnt.

Rebecka och Jennie.

Om exakt en vecka så befinner jag mig i Stockholm! Jag har bara varit i hufvudstaden en gång så det skall bli jättekul att komma dit igen. Dessutom så bor ju både Rebecka och min syster där, så det är hög tid att jag pallrar mig dit! :) Verkar också som att jag kommer att vara riktigt frisk tills dess dessutom. Imorgon har jag nämligen tänkt att gå utanför dörren för första gången sen... sist. Tisdag? Onsdag? Det är tur att vi har så stor lägenhet att man inte känner sig instängd trots att man varit inomhus i 3-4 dagar iallafall! :)

En utsikt täckt i snö.

Jag mår lite bättre idag faktiskt. Har nästan ingen feber, med betoning på nästan, och känner mig piggare överlag. Dock så sänktes humöret rejält när jag tittade ut genom fönstret. Snö! Massa snö! Våren som nätan precis hade anlänt fick se sig slagen av vintern än en gång. Vi är tillbaks på ruta ett.
Martin säger på chatten, ända bortifrån L.A. att vi ska tänka att snö åtminstone är fint. Jaja, försöka duger :).

Det stillar ju inte mitt begär riktigt, men här är en bild Ben&Jerry's Phish Food-glass, en av mina absoluta favoriter. Snälla Gud, ge mig glass idag. Amen.

Idag den 17 Mars är det St Patricks Day. Det är en Irländsk tradition i grunden men firas i de flesta stora engelsktalande länder. Så här säger Wikipedia:

"Saint Patrick’s Day är Irlands nationaldag och firas den 17 mars. Dagen firas till minne av landets skyddshelgon S:t Patrick. I bland annat USA, Kanada, Storbrittanienoch Irland är det tradition att ha gröna kläder på sig. Om man ser någon som varken bär gröna plagg eller accessoarer får man enligt tradition tillåtelse att nypa dem. S:t Patrick är även känd som den person som tog kristendomen till Irland."

Med detta i åtanke tänkte jag faktiskt ha på mig något grönt idag, men jag har inget grönt! Trots min innehållsrika garderob har jag inget grönt. Men egentligen gör det ju inte så mycket. Jag kommer inte gå utanför dörren idag heller :(.

Foto från igår. Jag gillar min nya fina vårjacka.

Jag är sjuuuk! Så himla tråkigt! Feber, hosta, öm i kroppen och världens huvudvärk. Har varit sängliggande i stort sett hela dagen, och ingen glass har jag fått heller. Hoppas verkligen inte att det är influensa..

Överst: Navajo-tunnbröd från Jamies Amerikakokboken.
Nederst: Mintchokladmuffins med hallon.

Jag har blivit så matinspirerad de senaste dagarna att idéerna och recepten bara snurrar i huvudet på mig. Så idag, till middagens chiligryta, bakade jag Navajo-tunnbröd som vi hade till istället för ris. Dessutom slängde jag ihop en dubbel sats med de mintchokladmuffinsen som jag har nämnt tidigare. Det är så roligt att baka och laga mat! :)
Men disken, den får någon annan gärna ta.. bortsett från att det är min diskvecka nu haha! Min lösning på det är att diska så fort minsta glas står på diskbänken. Jag vill inte ta tag i ett berg av disk.

En fantastisk, inspirerande och helt fenomenal kokbok!

Jag älskar Amerika, har alltid gjort och kommer alltid att göra. Jag har aldrig varit där men längtar oerhört mycket tills den dagen då jag kommer dit.
Tänk att få åka på Route 66 och lyssna på Natalie Cole i stereon som sjunger just "Route 66", befinna sig mitt i smältdegeln New York, åka på de oändliga raksträckorna genom öknen och bara se ett hus var femte mil, promenera längs de alldeles perfekt svängda gatorna i den idylliska förorten där alla hus ser likadana ut och gräsmattorna klipps med millimeterprecision, lovsjunga i en enorm gospelkyrka, handla på walmart och äta hamburgare på en diner med schackrutigt golv och bås med röda lädersoffor - det är drömmen!

Men än så länge så nöjer jag mig med att läsa, titta och beundra ovannämnda kokbok. Kokboken som fyndades på bokrean och som återuppväckte mina drömmar om Amerika.
Ikväll blir det chiligryta.

Tänk så smidigt!

Nederst på vår kryddhylla, alltså precis ovanför köksfläkten, har vi den här lilla datumräknaren. Jag hittade den på second hand för 20 spänn och gillar den verkligen :). För mig som inte växte upp med något liknande känns det väldigt retro haha. Dessutom är den ju praktisk!

Efterhäng på vårt stammiscafé Claras.

Efter en väldigt fin gudtjänst i Fjällstugan med en fantastisk predikan av pastorn John Ahlström (lägg det namnet på minnet! Han är riktigt bra) så drog vi till Claras för att snacka och ta en kopp kaffe eller två. Alltid lika trevligt att sitta på ett fik och iaktta människor haha.

Fjällstugan i vinterskrud.

Det bidde inga mintchokladmuffins igår, tiden gick väldigt fort och helt plötsligt så plingade det på dörren och gästerna var redan här. Men det var ingen som led nöd för det. Det hembakade brödet gick åt iallafall :).

I eftermiddag blir det gudtjänst i en utav mina favoritförsamlingar här i Jönköping; Fjällstugan! Där har jag spenderat många trevliga kvällar!

Japp, det passar mig alldeles ypperligt att spendera dagarna i ett kök!

Idag har jag både hunnit att laga mat (mjölkstuvade makaroner tar längre tid än man tror, men det är väldigt gott!) och baka bröd. Lite senare blir det nog någon kaka också inför ikväll; kanske mintchokladmuffins med hallon? Vem vet :).

Rebecka framför brasan i mammas och Lasses mysiga vardagsrum.

Det var en jättetrevlig dag och vi fyndade faktiskt t.o.m på second hand. Menar, en blus för 5 spänn - det är värt! :)

Jag gillar våren! Lägg märke till hjärtat uppe i högra hörnet :).

Ännu en strålande dag! Och om bara 40 minuter ger Rebecka och jag oss iväg på en tripp ner till mamma och Lasse i Rydaholm. Det kommer bli jättetrevligt! :)

Lektion med en klass på fem elever i en av skolans största salar.

Den kursen som jag läser nu är verkligen speciell. Jag läser Engelska 31-60 Hp och vi är, konstigt nog, bara 5 personer i klassen, så det märks verkligen om man inte har läst på tills föreläsningen haha! Dessutom är våra lärare så inställda på att vi alltid ska ha ett klassrum med projektor vilket gör att vi, som på bilden, kan sitta i en enorm sal med plats för 10 gånger vår skara. En sal som dessutom är en bildsal.
En bildsal som känns precis som på högstadiet.

Kribban i egen hög person.

Fick idag nys om en smskonversation som Kribban och Samuel ("han som vi fick lägenheten av") hade haft igår där de vrängde om en hel massa ordspråk. Jag skrattade så jag nästan grät när jag läste dem! Här kommer några väl valda smakprov:

-Stort lass välter ofta litet glashus.
- Ju fler kockar, desto färre säckar åt svinen.
- Små är bäckarna som skymmer skogen.
- Man får kasta stenen dit romarna kommer, vare sig man får ligga eller bädda eller om man så bara ropar sitt hej över brända broar. För att sammanfatta: den som gapar över mycket är en idiot.
-Se upp för grisen klädd i säck ty den gapar efter mycket. På samma sätt som du inte ser glashuset för den bäck du just sagt hej till i hopp om att komma före seden.

Hi-hi-larious!

Foton från gudtjänsten i Vineyard igår.

Idag har det verkligen varit en produktiv dag! Innan skolan var jag på stan och sökte jobb i olika affärer, Lindex verkar mest positiva så vi får se hur det blir. Hjälp mig gärna i bön för det!
Efter jobbsökandet gick jag direkt till skolan, hade lektion till halv fem, kom hem 5 i halv 6, satte mig vid ett dukat bord, åt och gick 20 i 6 iväg för att möta upp goa Emmeli för att se på Scrubs och tjöta.

Ibland går dagarna verkligen långsamt, men idag har den rusat förbi!

Konsert på lördagskvällen och medverkan på gudtjänsten i den enorma Pingstkyrkan i Jönköping på söndagsmorgonen.

Vilken helg det har varit! Jag har haft det så roligt. Det var mina första konserter med kören och ojoj vad vi är bra haha! (Men sen så är jag nog lite partisk också). Konserten på lördagkvällen var en riktig höjdare och att stå på scen i Pingst var en härlig upplevelse! :) Men allt sjungande och dansande har satt sina spår, så jag är rejält trött nu och borde verkligen lägga mig snart.. måste bara städa och plugga först haha.

Här provar jag Gun (a.ka. Victors) glasögon. I like them!

För er som det påverkar: Jag har nu fixat så att hela inläggen från bloggen läggs ut i RSS. Allt tack vare påtryckningar från Lundis :).

Ikväll har "min kör" gospelkonsert i Fjällstugan här i Jönköping! Det börjar kl 19 och det kommer verkligen bli drag! Så kom dit!

För övrigt: Nej, jag behöver egentligen inte glasögon. Men det är snyggt och en rolig accessoar! Gun/Victor, vars glasögon jag provar på bilden, har en väldigt rolig blogg och här är länken!

Här har ni honom, Stigge - den nya bloggkungen.

Den senaste uppstickaren i bloggosfären måste nog vara Stigge. 80 år gammal är han och har nyss börjat att blogga. Det går bra för honom också, hans små trevliga vardagsinlägg med mycket bilder från en pensionärs liv  får fler läsare för varje dag. En sådan härlig farbror! :)
Hans blogg heter Magnaten och här får ni länken!

Farfar och farmor, ni kanske ska börja blogga nu? :)

Årets premiär för tygskor utomhus!

Trots vår storhandling igår, då det kändes som om vi släpade hem halva affären i kassarna, fick vi inte med oss allt på listan, så idag var det dags igen att traska till affären. Solen sken och termometern visade några grader över plus. Himlen var blå och fåglarna kvittrade (det vet jag faktiskt inte om dom gjorde, men det passar in i texten), så förra årets sketna tygskor och vårjacka åkte på och jag njöt av vädret i alla de 8 minuter promenaden varade haha. Vågar vi hoppas på fler sådana här dagar snart?

Här har det varit en hel hög med bullar...

Slog på stort igår och spontanbakade bullar på kvällskvisten! Det var längesedan jag bakade nu så det var änna på tiden. Vi hade, såklart (och det är något som jag gillar), besök här igår också så bullarna tog slut fortare än kvickt. Så fort att jag inte ens hann fota dem haha.